I denna artikeln går vi igenom syftet med behovsbedömning i ett digitalt verktyg. Hur hjälper det brukarna och stödjer personalen? 

Tillitsbaserad styrning är inte en enhetlig styrmodell, utan kan snarare ses som ett förhållningssätt, där styrning är ett arbetssätt och kultur med fokus på verksamhetens syfte och medborgarens behov, där varje beslutsnivå aktivt verkar för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv, bygga tillitsfulla relationer och säkerställa att personalen kan, vill och vågar hjälpa medborgaren, digitalisering kan hjälpa till med detta. 

• Tillitsbaserad styrning är inte en enhetlig styrmodell 

• Det är ett förhållningssätt, där styrning är ett arbetssätt och kultur 

• Varje beslutsnivå verkar aktivt för att stimulera samverkan och helhetsperspektiv 

• Fokus är på att bygga tillitsfulla relationer och säkerställa att personalen kan, vill och vågar hjälpa medborgaren 

I takt med digitaliseringen utvecklas även nya digitala verktyg för stöd och det skapas möjligheter för översikt, analys, stöd och utveckling som inte funnits tidigare. Detta kan verka skrämmande och många ser framför sig ett överflöd av rapportering till olika chefer.   Vad innebär då det? Med allt för stort fokus på kontroll av resultat ökar rädslan för att göra fel och utrymmet för lärande minskar, denna negativa syn är viktig att bryta och kan med rätt ledning gå från kontroll till lärande. Det är viktigt att förstå och använda ett transparent och digitalt verktyg för delaktighet som ger personalen ökade förutsättningarna för att känna tillit och leda till lärande och kunskapsdelning. 

• Med hjälp av digitala verktyg kan olika yrkesgrupper efterfråga en större mängd data och underlag. 

• Med allt för stort fokus på kontroll av resultat ökar rädslan för att göra fel 

• Rädslan för att göra fel är viktig att bryta  

• Med rätt ledning och verktyg kan de gå från kontroll till lärande 

• Transparens och delaktighet ökar förutsättningarna för att skapa tillit  

• Tillit leder till lärande och kunskapsdelning 

“Vid vår analys av resultatet i stödbehovsmätningen upptäckte vi att vi hade fel verktyg och vi använde också de vi hade på fel sätt. ”  

Hur kan digitalisering, användande av ICF och tillitsbaserad styrning hjälpa dig? 

Digitala verktyg som används med syftet att förenkla behovsbedömning.  Genom att använda ett digitalt system som i-Balans kan man dels enkelt se brukarnas stödbehov och bemanningsbehovet i verksamheten. Det är viktigt att använda ICF WHOs globala standard för struktur, tankesätt, kommunikation, dokumentation, mätning och forskning. Stödbehovsmätningens struktur för uppföljning följer givetvis också LSS lagens intentioner och kan med fördel användas tillsammans med IBIC.  

Digitala system hjälper tillitsbaserad styrning att nå många mål och styra till de målen.  

Detta kan vara 

1.Förenklande 

Ett smart digitalt verktyg guidar personalen i sin vardag med många komplicerade insatser, ger en detaljerad översikt som sedan kan användas till uppföljningar, rapporter och analyser. Ny eller rutinerad personal kan enkelt se hur deras bedömning påverkar helheten och kontrollera resultaten. 

2. Kontrollerande 

Ett digitalt verktyg hjälper tillitsbaserad styrning med resultat, analys, översikt, revision och rapportering av resultat till flera olika yrkesgrupper. Det är viktigt eftersom vi vill säkerställa och minimera att fel inträffar. Eftersom tillitsbaserad styrning är mer öppen är risken för överdriven kontroll minimerad till förmån för öppen dialog, lärande och utveckling.  

3. Utvecklande 

Genom att se digitala verktyg som ett sätt att öppet kunna dela information, få underlag för analys och utveckling, kan en verksamhet ständigt bli bättre, personalen öka sin förståelse och ge brukarna bättre stöd.  

4. Teoretiskt 

Syftet med att använda ett digitalt verktyg är att få översikt, se samband och kunna analysera resultaten och utifrån detta kunna arbeta utvecklande och förebyggande.  

5. Förtroendebyggande 

Genom att kunna analysera resultaten utan risk för en överdriven kontroll och genom att jobba i en utvecklande verksamhet där det förs en öppen dialogen kommer personalen ta ansvar, växa och utvecklas. Genom verksamhetschefens förmåga att enkelt se vilka delar det måste fokusera på, hur medarbetarna löst andra problem kommer förtroende för medarbetarna och deras förmåga utveckla sina verksamheter. 

Ett bra digitalt verktyg ökar möjligheten till lärande för individen och organisationen genom att alla bidrar med sina erfarenheter, reflektioner och analyserar utifrån gemensam värdegrund och mål för verksamheten. 

Monica Ring 

Monica Ring är leg.arbetsterapeut som under tjugo år arbetade som metodutvecklare, boendesamordnare och enhetschef i Karlshamns kommuns LSS-verksamhet.  

Monica började göra systematiska ICF baserade stödbehovsmätningar 2007. Kombinationen av kompetens och ansvarsområden har lett fram till utveckling av i-Balansmetoden. 

”Min mission är att hjälpa verksamheter i vård och omsorg att sätta fokus på kärnverksamheten - att sätta individens behov i centrum när resurserna skall fördelas.”