Den offentliga sektorn har på senare år genomgått stora förändringar. Det som vi ansåg självklart då vi byggde sammanhållna organisationer med vårdkedjor, pratade hälsoekonomi, skapade prioriteringssystem är ifrågasatt. Vi hyllar nu istället valfrihet, fri etableringsrätt och konkurrens, privatisering, möjlighet att bli prioriterad med hjälp av egna privat försäkringar m.m.  

Vi gör nu gärna utvärderingar som handlar om att mäta produktivitet.  

Vad är produktivitet?  

Produktivitet är ett användbart mått på effektivitet i produktion. Till exempel i en fabrik. Produktivitet mäts där genom att kontrollera hur stort värde som skapas till exempel per arbetad timme. Skapas ett stort värde per arbetstimme är produktiviteten hög och tvärtom. I vård-och omsorg kan man beskriva det som om man ger många små insatser på kort tid och många brukare så har man hög produktivitet och kostnaden per brukare blir låg. Detta kan alla förstå blir fel inom vård och omsorg. Inom omsorgen är det svårt att göra kvantitativa mätningar av input och output. Omsorgsverksamhet handlar om ett komplicerat tillhandahållande av tjänster. Detta innebär att verksamheten präglas av närhet mellan de som producerar och de som konsumerar tjänsterna. Många insatser på kort tid, ju fler besök desto bättre, köer som snabbt minskar, låga kostnader per brukare/patient gör dig till en vinnare som vårdgivare. Detta sätt att utvärdera riskerar att alltmer vård och omsorg riktar sig till brukare/patienter med lättare problem/sjukdomar och de med svårare mer sammansatta problem blir bortprioriterade eftersom man då inte kan visa upp lika låga kostnader per insats/besök/brukare. Dessutom har denna grupp av naturliga orsaker inte lika starka röster.  

Att använda produktivitet som huvudsaklig utvärderingsmetod inom vård-och omsorg kan leda verksamheten i helt fel riktning eftersom det inte säger något om effektiviteten. 

Kostnad per brukare (KPB) är ett sedan flera år etablerat sätt att mäta produktivitet i vård och omsorg. Denna metod behöver kompletteras med andra typer av analyser för att ge svar på verksamhetens effektivitet. 

Effektivitet i vård och omsorg. 

Lagen lyfter fram vikten av att använda våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt.   

Effektivitet handlar om att använda tillgängliga resurser på det mest kostnadseffektiva sättet utifrån de mål som verksamheten har.  

Man kan dela upp effektivitetsbegreppet i Yttre effektivitet detta handlar om att göra rätt saker Inre effektivitet som handlar om att göra saker på rätt sätt. 

1. Yttre effektivitet –Att göra rätt saker.  

Yttre effektivitet handlar om att granska vilken typ av verksamheter, enheter och “verktyg” man förfogar över. Att granska hur väl dessa tillgodoser behoven hos målgruppen och lagstiftningens intentioner. Ett sätt för utvärdering av den yttre effektivitet kan vara att då och då ”börja om från början”. Hur skulle ni vilja bygga upp verksamheten om den var helt ny, med tanke på uppdraget, målgruppernas antal och behov av stöd? Förutsättningarna för att tillgodose dessa behov och vad kommunen vill satsa på? Man kan identifiera översynsområden genom att fråga: Kan resursutnyttjandet förbättras? Vad krävs i så fall? Ett sätt att få ytterligare underlag för en diskussion om resursfördelning utifrån frågan ”Gör vi rätt saker?” är att beskriva och jämföra de totala kostnaderna både till verksamheter av olika slag och till olika målgrupper. Hur väl stämmer resursfördelningen med uppdraget, de lokala målen och behovet av stöd, och service i vård och omsorg? 

2. Inre effektivitet- Att göra på rätt sätt. 

Med inre effektivitet menas att resurserna ska användas till rätt saker, på rätt sätt och i rätt tid. Att använda de “verktyg” man har på det effektivaste sättet. Rätt saker handlar om att använda insatser som ger den effekt som är syftet med åtgärden. Ex. Att använda “Rätt insats till rätt målgrupp”. På rätt sätt handlar om att insatser ges på ett sätt som ger positiva effekter, vilket innebär att de ska hålla en hög kvalitet i processen. Ex. Att använda “Rätt metod för rätt målgrupp”. I rätt tid handlar om att insatser är tillgängliga när de behövs Ex. “Rätt organisation utifrån behovens omfattning och förläggning”. Ex. på fokusområden kring inre effektivitet kan vara rutiner, processer, metoder. 

Vad kan vi då göra för att hålla en bra balans mellan fokus på Inre- och Yttre effektivitet? Jo, låt smarta system och datorkraft hålla koll på verksamheten, och låt personalen fokusera på -att kontinuerligt utveckla verksamheten och skapa innovation utifrån de underlag systemen tar fram. 

Ett sätt är utvärdera om vi är kostnadseffektiva kan vara att utvärdera utifrån begreppet BRB (Behov och Resurser i Balans). 

Nedanstående beskrivningar och exempel kommer från LSS-verksamhet. 

”Att hålla isär individuella och gemensamma behov i gruppbostad ger bra översikt över hur vi kan påverka resursbehovet. Resultat 4.2 årsarbeten kunde förläggas mer effektivt i våra gruppbostäder."

i-Balans metoden är en stödbehovsmätningsmetod hjälper verksamheter i vård och omsorg att få överblick över behoven och behovsnivåer i kärnverksamheten. Ger stöd för resursfördelning samt utvärderar måluppfyllelse utifrån effektivitetsbegreppet BRB. 

 Om man t ex erbjuder gruppbostad till brukare med små stödbehov som istället kan få sina behov tillgodosedda I servicebostad eller med punktinsatser I ordinärt boende blir kostnaden per brukare låg I gruppbostaden och det är lätt att förledas att tro att man då är effektiv och har hög produktivitet. Men vad man har gjort är att istället slösa med resurser genom att erbjuda en högre resursnivå än nödvändigt. Brukare med små stödbehov borde istället erbjudas servicebostad och vissa brukare med mindre stödbehov borde erbjudas stöd i ordinärt boende.   

Utifrån begreppet Behov och Resurser i Balans, BRB, konstatera vi i ovanstående exempel att det finns möjlighet till effektiviseringar utifrån att göra rätt saker det vill säga att tillskapa boendeformer och stöd i ordinärt boende som kan tillgodose behovsnivån hos brukarna. Att göra på rätt sätt kan då vara att utifrån en stödbehovsmätning erbjuda rätt nivå på boende alternativt boendestöd, att arbeta habiliterande och informera om möjligheten till att byta boende med mera.  

Det paradoxala är om vi systematiskt arbetar utifrån principen i BRB kommer kostnaden per brukare i gruppbostad att öka eftersom vi då erbjuder denna boendeform till dem som verkligen behöver denna högre form av stödboende. Men behovet av gruppbostadsplatser kommer minska eftersom personer med mindre behov kan erbjudas andra boendestödsalternativ. 

Ett annat exempel kan vara att utifrån samma effektivitetsbegrepp “Att göra rätt saker” titta på resultaten i våra dagliga verksamheter. Hur väl har vi lyckats med att tillskapa integrerade gruppverksamheter på “vanliga” arbetsplatser.  Hur väl lyckas vi med att erbjuda individuella arbetsplatser till brukare på de lägsta stödbehovsnivåerna. “Att göra på rätt sätt” handlar då om att använda de olika dagliga verksamheterna för att uppfylla lagstiftningens intentioner utifrån ett habiliterande synsätt med integrering och delaktighet Att ha en verksamhet som är effektiv och resurserna används där behoven är störst. Behov och Resurser i Balans. 

Monica Ring

Monica Ring är leg.arbetsterapeut som under tjugo år arbetade som metodutvecklare, boendesamordnare och enhetschef i Karlshamns kommuns LSS-verksamhet.  

Monica började göra systematiska ICF baserade stödbehovsmätningar 2007. Kombinationen av kompetens och ansvarsområden har lett fram till utveckling av i-Balansmetoden. 

”Min mission är att hjälpa verksamheter i vård och omsorg att sätta fokus på kärnverksamheten - att sätta individens behov i centrum när resurserna skall fördelas.” 

För föreläsningar eller mer information kontakta oss på www.i-Balans.com